Emelie Sundberg

Okej nu har jag börjat erkänna för mig själv att jag faktist saknar tobbe, vet dock inte va jag ska göra. Pratade med mamma om allt igår och hon saknade faktist också tiden då ja va med honom. Jag va alltid på bra humör och han va så lätt att ha o göra med. Till o med bror min sa till mamma i förrgår att han tyckte att det skulle bli han o jag igen. Men jag tror jag sumpade det i höstas... Visst det kanske fortfarande finns en chans men känns som jag sårade honom för mycket, visste ju inte va jag höll på med, visste ju inte hur ja ville ha det med allt heller. Nu vet jag hur jag vill ha det frågan är bara om det är försent. Men det märks och jag lär prata om hur det blir =)